70-talet – ett decennium att minnas

Jag såg nyligen filmen Svinalängorna av Pernilla August som bygger på Susanne Alakoskis bok med samma titel. En mycket sevärd film om den finska minoriteten i 70-talets Skåne som bodde i det lågstatus område som i folkmun kallades för ”Svinalängorna”.

Det är ett sårigt drama där vi får möta lilla Leena och hennes lillebror Zackari som förtvivlat försöker hitta sig en oas bland föräldrarnas oavbrutna supande. Det går illa för familjen, mycket illa, men Leena tar sig ur finnträsket med en vurm för städmani för att inte återfalla till barndomens misär.

Jag älskar filmens scenografi, som känns mycket trovärdigt det 70-tal jag själv har upplevt. Duralexglasen, de blommiga klänningarna, randiga stickade tröjor, FIB-aktuellt, brunt, brandgult, grönt, medaljongtapeter, vita lackstövlar och flickor i kortkort.

Jag växte upp på 70-talet i stadsdelen Västerslätt i Umeå. Det var ett modernt bostadsområde som byggdes upp under det sena 50-talet med både villor och HSB hyreshus. Vi bodde i villa.

Västerslätt låg lite avsides, långt från Umeå centrum, enligt den tidens mått. ( cirka 3 km från centrum)Lägre medelklass och arbetarklass samsades i området. Många lekkompisar, både trygga och otrygga,  för det mesta skötte vi oss själva. Få vuxna visste riktigt vad vi sysslade med, bara vi dök upp till middagen i någorlunda tid.

Min far, Vilhelm, var handlare och drev tillsammans med min mor Marta en matbutik på Östra Kyrkogatan i stadsdelen Sandbacka. De var finlandssvenskar och kom från Österbotten i Finland. De gick skilda vägar redan 1967, när jag var fem år gammal, det har jag berättat om i dokumentärfilmen – Pappa kom hem, 2007.

Efter skilsmässan lades affären ned och min far fortsatte att köra sin egen matvarubuss – Julles rullande snabbköp. Han servade byarna runt Umeå  med matvaror fram till våren 1976, då bussen slutligen kördes till skroten och han fick jobb på Riksost. Under några år på 70-talet fotade han sin vardag och mötena med sina kära kunder. Många lever inte längre, andra vara barn, när Julles rullande livsmedel kom till byn. Men många är det om minns matvarubussen.

I den här bloggen kommer jag att publicera bilder från hans fotoalbum och målet är att jag ska göra en kortfilm av berättelserna kring matvarubussen. Därför behöver jag din hjälp att identfiera personer på bilderna och jag vill gärna att du berättar dina minnen av matvarubussen och 70-talet. Jag letar efter glada, sorgliga, hemska, trista, vackra och episka berättelser.

Välkommen till bloggen – När matvarubussen kom till byn – som fortsätter på VK:s bloggpportal eftersom där har jag störst chans att nå de som minns Julles rullande snabbköp.

Publicerat i 70-tal, Film, matvarubuss, Umeå | Märkt , , | 2 kommentarer